Yalmar

Yalmar som är Yavannas bror var i onsdags på promenad med matte i Malmö. I en gångtunnel skjuter några jävla idioter in en raket. Lille Yalmar blir så klart livrädd och kastar sig bakåt och lyckas ta sig ur halsbandet. Helt vettskrämd har han sen virrat runt i Malmö, han har varit synlig på flera olika platser i Malmö men inte lyckats bli infångad förens idag vid 10:30 tiden.
Tänk dej en 9 månaders schäfervalp ensam i Malmö i nästan fyra dygn, vad ensam och förvirrad han ska ha känt sig.
Jag är så stolta och glada över mina vänner i Malmö som engagerat sig till 1000% för att hitta och fånga in Yalmar, dom har fått hjälp av polis, färdtjänst, väktare och många, många flera, till och med kamerorna vid batalstationen till Öresundsbron har spanat efter lille Yalmar. Han har oxå lyckas skapa kaos vid Öresundsbron vilket
tidningarna uppmärksammat.
Men nu är han då äntligen hemma, det är så skönt att veta att lille Yalmar är i hemmets trygga vrå!
Nu håller vi tummarna att han inte har träffa på allt för elaka människor under sitt äventyr utan kan fortsätta vara en trygg och stabil hund under sitt fortsatta liv.

VÄLKOMMEN HEM YALMAR// Yavanna skickar 1000 pussar!!!! 

Härlig Marmavecka

Helt otrolig vecka fick vi på Marma, jag har varit helt slut sen vi kom hem och har inte orkat uppdatera bloggen. Sen så är det ju så många andra bloggar man måste läsa så det finns ingen tid till att uppdatera sin egen!
 Jag har lånat lite bilder från Marma från andra Marmafotografer.
Från
Ninas sida har jag lånat den här bilden på de sex Y-bisarna som var på lägret .
Yavanna och Yalla som står längst till höger körde rapport i bäbisgruppen, båda två verkar kunna riktigt bra rapporthundar, kul, kul.

Från Kristina med Tuva som för övrigt ska tävla SM i rapport har jag lånat några fina bilder på Yavanna  Yavanna väntar på marchkomandot.  Full fart i skogen!
 Lite lydnad måste ju oxå tränas.
Nu är det "bara" 50" veckor till nästa läger, kunde väl aldrig tro att man skulle kunna ha så trevligt med ett helt gäng skåningar som invaderar ett skjutfält i urskogen mitt i sverige.


Städa, packa och dona!!!

I morgon bär det iväg, det har vi väntat på länge nu men äntligen börjar det bli dax. Inga sjukdomar stoppar oss från Demonenlägret. Lägret i sig var ju en bidragande orsak till att vi valde en Demon, hundarna i sig är ju inte fy skam heller. Men vist är det kul när man känner som om man känner en hel bunt av Demonenfolket fast man aldrig träffat dom, ja och GB då såklar, man vet liksom att henne kan man ropa på när man kör fast eller det går åt h-vete med något hundigt och det gott folk är vare sig man har en Demon eller annan lång eller kortnosad varelse.
På tal om Demoner så brukar jag kolla Demonens Frallasida och såg att det kan komma små plattnosar där framåt våren och gud vad jag blir sugen. Fralla kommer absolut bli min nästa hund, en hund att mysa och gosa med i soffan, en hund att göra massa roliga saket med, lära den konster, träna lite agility och lydnad utan att vara så jävla seriös. Jag hade så stora förhoppningar på Bilbo som tärt hårt på mitt självförtroende var det gäller hundträning så min nästa hund ska vara helt kravlös vad det gäller den biten. Men så länge Bilbo är med oss så blir det ingen Fralla, han ska väl förhoppningsvis vara kvar många år än. Yavanna då kanske ni tänker, jo hon tränas så klart för att bli en tävlingshund men jag skiter i om hon hinner bli 5-6 år innan hon kommer upp i klasserna. Jag har kommit fram till att det finns så mycket annat som är viktigt i hunderiet än att snabbt komma upp i dom högre klasserna, som att hunden och föraren hittar en harmoni och har trevligt tillsammans. Hittar man den harmonin kan man bli framgångsrik på tävling oxå, föresten när är man framgångsrik på tävling då. Är det när man plockar cert och tävlar SM eller när man lyckas med uppnå sina egna uppsatta mål? Tänker på min förra boxer Eccosom alltid var jämn på lydnaden, ingen stjärna men inga bottennapp, han var liksom helt förutsägbar poängmässigt, när han sprang en klockren högre rapport  tävling, den enda som han lyckades genomföra utan strul, gjorde ett fint uppletande, vad fan gjorde det att lydnaden blev urusel den dan.

 

Snart dax att sova...

men först en kort bloggning.
Hundarna är pigga och glada, Bilbo har varit utan Rimadyl i fem dagar och än så länge (peppar, peppar) har vi inte märkt av något från hans nacke.
Yavanna hon hittar på en del dumheter nuförtiden som att inventera köksbänkarna om hon får tillfälle, en riktig hunnajävel emellanåt alltså :-). Inget löp än så sänge!
Vad värre är så är ju matte och husse inte lika pigga. Jag snitlade lägrespår i söndags och kännde redan efter ett spår att det här går ju inte, jag blev matt och helt slut, jag fick liksom ingen luft. Lunginflamation OH YES, men ingen feber eller så och så har jag fått Doxyferm av doktorn. Jag jobbar på och klarar mig bra så länge jag håller tempot nere.
Lars är det sämre med, 40,4 graders feber igår kväll, han tog sig till doktorn igår med livet som insats och fick PC även han. Nu är det bara hoppas att PCn funkar så han är någorlunda fit till helgen, på måndan när lägret drar igång på allvar så har vi ju käkat PC i en vecka så det borde funka. 
Lars säger att bara han kan köra så åker vi till Marma, jag får ju inte köra vårat bil-husvagnsekipage.
Vi vill ju båda två verkligen till Marma så det vore väl skit om vi inte kom dit för nån jävla sjuka då!!!
Men jag har en plan, vi får sätta Lars i en bekväm stol på A-stationen så går jag en lugn promenad ut på B och C.
Vi har ju med oss vår egen sjuksköterska, nämligen mig själv utrustad med ett rejält apotek :-). 
Hundarnar är i allafall utvilade// Maggan

Nedräkning och gäddfiske!

Idag har vi varit i Stugun för att hälsa på svägerskan med familj på Skönvik, roligast har nog Max haft som fått åka båt för första gången och hela dagen blev det i båten. Det är ju inte vilka som helst han åkte med heller utan det var med bandet FEEJK  och lite annat löst folk han fick följa med. Trummisen Fredrik i bandet är ju nämligen Max kusin vitamin. Fyra gäddor blev det för dom snygga pojkarna!!!

Nu har man verkligen börjat nedräkningen till MARMA vill jag säga, vi är så förbenat sugen nu!
Max ska vara hos moster A-L, tack för det syster yster!
Planen är väl att på lördag följa med Max på fotbollsskolan några timmar innan vi lämnar över till syster och drar söder över, blir nog övernattning vid Ångersjön, vårt lands bästa rastplats enligt motormännen. På söndag mitt på dan nått så glider vi väl in på Marma och försöker montera upp förfälten, vi har ju aldrig satt upp förtältet till den här vagnen så det lär bli en historia för sig.
Just ja, Yavanna simmade för första gången idag, hon bara gled ut och började simma som hon aldrig gjort annat, duktig tjej. Bilbo han vägrar att simma, hans motto är "hämta pinnen du Yavanna, jag tar den ändå när du kommer på fast land"
Längtande Maggan 

Ångest och kastrulltjuv!

I slutet av veckan kände jag en slags ångest inför helgen, jag ligger lite efter i pluggandet, sista jobbet som ska in före sommarlovet och så ska jag vara tävlingsledare idag och det är ju kul men helst av allt skulle jag vilja ha en helt ledig helg nu när vädret är så kanonfint.
Jaja, nu är helgen snart slut, inget pluggande har det blivit och nu kl. 10:00 är det samling för appelltävling i spår, varmt kommer det att bli för hundarna, spåren ska gå på äng, vi brukar ha appellspåren i skogen men när jag för några veckor ringde jaktledaren så fick jag mig en utskällning som hette duga, jag fick liksom klä skott för alla hundägare och motionärer som vistas i eller i närheten av skogen nu när det är massa djurungar. Det var nog mitt fel oxå att det finns för lite djur att skjuta prick på under höstarna, SUCK. Jag trodde att man sköt djuren för att dom inte skulle bli för många, men det är bara att inse, dom flesta jägarna är nöjesskjutare.

Igår kväll satt jag och Lars på altanen och njöt av den ljumma kvällen när det brakar till i köket, när jag kommer in i köket så ligger en kastrull på golvet och badar i en stor vattenpöl. Den kastrullen stog nere i diskhon full av vatten men Yavanna ville väl bara se om den innehöll något mera smaskigt så hon lyfte helt enkelt ur den och välte den över hela golvet, hur hon nu lyckades med det. Bilbo var då inte inblandad för han låg hos oss.

Nä nu ska jag iväg och tanka bilen så det inte blir soppatorsk på väg till klubben// Maggan