bilbo

Hösten knackar på dörren med allt vad det innebär. Max har klarat av sin första vecka i första klass, i morgon byter jag arbetsplats för en månad vilket innebär 10 mils resor varje dax. Man kan ju undra varför jag byter arbetsplats hos samma arbetsgivare som innebär dessa resor frivilligt. Dela är det ju bara en månad, dels gillar jag att vara flexibel och det ger mig en liten "det här kan jag känsla", tror att om jag fastnar på ett och samma ställe så kanske man till slut inte vågar prova något nytt. Självklart gör jag det inte helt utan vissa förmåner, dock blir plånboken inte vare sig fetare eller tunnare.
I morgon startar mitt eget pluggande oxå, två kurser under hösten och sen under hela våren är det väl meningen att jag ska skriva D-uppsats, har än så länge ingen aning om vad den ska handla om.
På tal om jobb och plugg så dyker Norge upp som arbetsplats emellanåt, skulle kunna jobba där i en vecka, 10 dagar i månaden och få betalda resor och boende där och ändå. dra hem mera kosing än jag gör på ett heltidsarbete här hemma. Man får väl se i framtiden, först ska jag göra klar specialistutbildningen och söka och förhoppningsvis läsa in förskrivningsrätten nästa höst, oxå är det ju bra om Max blir nått år äldre innan jag gör allvar av dom planerna, eller så kanske prova på att jobba natt här hemma. Iallafall skulle jag vilja ha mera fritid utan att ge avkall på ekonomin så att säga, men sluta plugga skulle nog många säga, men det är ju det som gör att jag känner att jag utecklas, dessutom är det ju kul att plugga.
Nog om mig.

Träningen med madame Y går framåt om än sakta just nu tycker jag, apporteringen förbättras sakta, jobbar mycket med att försöka minska tugget. Framförgåendet känns tröstlöst men det är bara att träna på. Hoppet har vi ju inte kört så mycket tidigare men nu har vi ju ett eget hindet på gården så det löser sig nog snart.
Rapporten har legat lite på is ett tag, vi har stött på lite problem där, läs systers Yallas blogg från deras rapportträning igår så förstår ni vårat problem med Yavanna.
Vi har spårat en del iallafall, det går bra, spårar i sele ochn koppel för att undvika att hon slår för mycket. Hon missar i princip aldrig en apport även om hon kan verka lite yrslig på spåret.
Ibland får jag en uppfattning av att Yavanna speciellt när man ska upprepa övningar, verkar tänka att "det här kan jag så varför ska jag göra det igen" vilket gör mig förvirrad, var det bara en lyckträff att hon gjorde det eftersom vid nästa upprepning verkor hon fatta nada!!! Jag vet inte om jag ska börja ställa krav, hon verkar inte sakna motivation och det är ju positivt iallafall!!
Nu ska jag ta en fika och sen ut och lägga ett spår eller om jag sparkar ut L och lägga ett// Maggan